Katalog
| İhraççı | Riksens Ständers Riksgälds Contor |
|---|---|
| Yıl | 1816-1834 |
| Tür | Giriş yapın ayrıntıları görmek için |
| Değer | 10 Riksdaler |
| Para birimi | Giriş yapın ayrıntıları görmek için |
| Bileşim | Giriş yapın ayrıntıları görmek için |
| Boyut | Giriş yapın ayrıntıları görmek için |
| Şekil | Giriş yapın ayrıntıları görmek için |
| Matbaa | Giriş yapın ayrıntıları görmek için |
| Tasarımcı(lar) | Giriş yapın ayrıntıları görmek için |
| Gravürcü(ler) | Giriş yapın ayrıntıları görmek için |
| Dolaşımda olduğu yıl | Giriş yapın ayrıntıları görmek için |
| Referans(lar) | Giriş yapın ayrıntıları görmek için |
| Ön yüz açıklaması | Plain cream-white cotton paper note with handwritten and manuscript text throughout. The serial number is inscribed in ink at the top centre, above the principal text block reading 'Riksens Ständers Riksgälds Contor hafver' followed by the sum and handwritten transport inscriptions in Swedish. A manuscript date 'Stockholm den 21 June 1827' appears in the lower portion, with multiple authorising manuscript signatures and a small inked stamp in the lower text area. |
|---|---|
| Ön yüz lejandı | No 2473 Riksens Ständers Riksgälds Contor hafver insatt på Transporträkningen Hvilka böra egenhändigt och tydligen transporteras med dag och åhre-tahl, ifrån man til man, och skal sista transportens inne- hafware utbekomma denna Summa. Stockholm den 21 June 1827 |
| Arka yüz açıklaması | Giriş yapın ayrıntıları görmek için |
| Arka yüz lejandı | Giriş yapın ayrıntıları görmek için |
| İmza(lar) | Giriş yapın ayrıntıları görmek için |
| Koruma türü | Giriş yapın ayrıntıları görmek için |
| Koruma açıklaması | Giriş yapın ayrıntıları görmek için |
| Varyantlar | Giriş yapın ayrıntıları görmek için |
| Yorumlar |
Riksens Ständers Riksgälds Contor — the Riksgäld, or National Debt Office — was an unusual issuing authority by any measure: a state debt-management body granted banknote-issuing powers by the Swedish Estates rather than a conventional central bank. This arrangement dated to 1789, when Gustav III needed emergency war financing outside the Riksbank's oversight. The resulting institutional rivalry between the two bodies ran for decades and directly shaped Swedish monetary policy well into the nineteenth century.
Notes of this series circulated during the period when Sweden was actively working to stabilize its currency following the severe depreciation of the Napoleonic years. The 1834 endpoint of this issue coincides broadly with the monetary reforms that eventually reunified note-issuing authority.